Dagen efter jag lades in på sjukhuset efter bilolyckan för 3 årsen, så lades en man in för höftoperation i sängen bredvid mig. Det visste jag efter att ha tjuvlyssnat på hans samtal med läkaren. Han måste ha tjuvlyssnat på mig också eftersom att jag en kväll hörde honom säga mitt namn på andra sidan skynket. Jag minns att jag blev osäker på om jag verkligen hörde rätt eller om det var all morfin som läkaren hade injekterat mig med som spökade. Jag svarade lite osäkert "jaa?" och fick till svar: "är det okej att vi tittar på det här eller vill du att jag byter kanal?". Han talade såklart om den gemensamma tv:n i rummet som jag inte ens hade ro att koncentrera mig på. Han fick titta på precis vad han ville förklarade jag för honom medan jag funderade på hur han kunde veta vad jag hette.

Dagarna gick och mycket hände runt mitt liv under tiden jag låg i den där sjukhussängen. Efter ungefär en vecka när jag låg där och fortfarande visste varken ut eller in, så hör jag några haltande steg närma sig. Så plötsligt står han där, med jackan över axeln och en käpp som stöd i vänsterhanden. Dom orden jag kom att höra har jag inte glömt sen dess och kommer antagligen aldrig att glömma heller. Han sa till mig : "Monia, det är många stormar kring dig nu, du har varit med om mycket hemskt, men en dag kommer det att vända. Jag hoppas allt ordnar sig och att det går bra för dig i livet. Ha det bra!". Sen gick han, och jag såg honom aldrig igen.


Vem var han? Hur kunde han veta vilka stormar som var kring mig? Den enda vettiga förklaringen jag kan komma fram till är att han hörde allt genom skynket. Han upplevde det  jag upplevde; förtvivlade vänner som satt i timmar vid min sida, mina gråtattacker dag ut och dag in, min familj som berättar att jag inte längre får komma hem, min dåvarande pojkvän som dumpar mig under tiden jag ligger på sjukhuset och går tillbaka till sitt ex, mina förtvivlade försök att ställa mig upp och gå som misslyckades flera gånger innan jag tog de första stapplande stegen med gåstolen, ambulanspersonalen som kom och letade på mig enbart för att säga att jag haft änglavakt - han måste ha följt allt. Men en stor fråga kvarstår fortfarande hos mig. Vad var det som fick honom att gå fram till en vilt främmande människa och säga dom orden, för att sedan vända sig om och försvinna?

Vem är den mystiske mannen egentligen? Det kommer jag nog aldrig få reda på ...