Bilden är inte min rygg, men skulle fan nästan kunna vara. så illa är det!
Well, doktorn pillade och tryckte, hummade och gick och hämtade en till doktor som pillade, tryckte och hummade. Dom kom iallafall fram till att det var "snälla" leverfläckar - puuuh, ingen fara trodde jag. Tills dom sa att eftersom jag hade så många så skulle jag helst inte vara ute i solen för jag har tydligen ökad risk för hudcancer. Så jag har två val; vara en blekfis resten av mitt liv, eller vara snyggt gyllenbrun året runt men troligtvis dö i förtid av hudcancer. Det här känns fan inte kul :( Och inte fick jag ta bort dom heller, färrän det var någon fara. Va fan är det för jävla stil egentligen? Det är väl bättre att förebygga och ta bort dom för säkerhets skull - än att vänta tills skadan är skedd? Så nu har jag iaf fått stränga order av doktorn att inte vistas i solen med mina leverfläckar, och jag måste kolla minst en gång i månaden om någon förändring på form och färg har skett. Vilket jävla skitliv alltså. Tyck synd om mig!
Min tele gick sönder i helgen och jag fick typ panik. Hatar att inte ha en tele att bli nådd på, eller kunna nå andra. Dock med lite intelligens (som jag råkar ha rätt mycket av , mer än de flesta av mina läsare iallafall, hahahaha), en spik och en tofs så löstes problemet :D Nu ska jag bara se till att den alltid är påslagen, för jag kommer med största sannolikhet inte lyckas slå på den igen...
Well, vet att många kikar in här nu för att läsa massa smaskigheter från helgen, men nej. Jag har inte lust att skriva om det nu. En annan dag.
för övrig börjar mitt hår bli långt (om man jämför med när jag klippte av mig till några centimeter på skallen), och det känns fan gött! Snart så har jag lika långt som innan jag klippte av mig mitt underbara hår!
50 kr
Hittade dom här träbokstäverna på dollar idag och jag blev överlycklig! Har letat länge efter hyfsat billiga tjocka väggord eller bokstäver, och det jag hittat tidigare har varit så himla dyrt. Nu hade dollarstore fått in massor av fina ord, bland annat lycka och kärlek som jag hade tänkt mig från början. Eftersom jag inte kunde bestämma mig för vilket ord jag skulle ha så överlät jag beslutet till Tommy.
"Jag tycker du ska ta fånga dagen och ha den i sovrummet för då ser man det varje morgon när man vaknar och verkligen tar till sig att man måste fånga dagen för livet är så kort".
Efter han hade sagt det och jag stod och bara stirrade på honom kommer han på sig själv och säger: "det där lät lite bögit va?". Skrattandes tog jag fånga dagen skylten och gick mot kassan. Varje morgon när jag vaknar kommer jag minnas tommys första riktiga känslomässiga mening som inte inkluderar orden jag älskar dig. Gud va go han kan vara min prins ibland :)
125 kr
Denna sommriga t-shirt hittade jag på reastången på B-young också, tyckte den var riktigt läcker!
När vi ändå är ute och flänger tänkte vi ta en snabbsolning och förhoppningsvis få lite färg. Dock väldigt tveksamt eftersom jag är blekare än någonsin i år och inte fått första brännan än :( Hur som helst så är det ju skönt att bara slappna av i solariet, eller hur? :) Nu stressar T mig att vi ska åka, så jag måste röra på fläsket.
Peace!
Och ni som får lösen, jag litar på er att det inte läcker ut så det blir ännu mer påhopp på mig? tnx
--->http://moniaprivat.blogg.se/<----
http://moniaprivat.blogg.se/
tjingeling suckers!
Jag vet faktiskt inte vad den kostar i butik, dock är jag inte förvånad om den skulle vara mycket billigare på Gina än vad slutprisen på tradera är. Så är det med alla populära kläder och skor som säljer slut i butikerna. Folk blir som galna och måste ha produkterna, oavsett pris. Minns ni kanske kilklackskorna från H&M som var så himla inne förra året? (eller var det året innan det? sak samma.) De kostade 298 kr i butik, och 398 för deras special edition som var i brunt fuskskinn. Alla skulle ha skorna, och de sålde slut på varenda H&M- butik i Sverige. De som la ut sina skor på tradera fick fruktansvärt mycket pengar för dom! Jag såg ett par skor som låg på 1200 kr, och då var det många dagar kvar på auktionen.
Faktiskt så föll jag också med in i den svängen - jag bara skulle ha ett par bruna kilklacksskor från H&M! Slutsumman för mig blev 800 kr, fast dom i butik kostade 398. Det var det värt tyckte jag då, och det fanns inget annat sätt att få tag på dem. Så om baseballjackan från Gina Tricot är slutsåld - så blir jag inte ett dugg förvånad att priset stiger över butikspriset :p
de gråa har jag kvar och fick dom hyfsat billigt eftersom jag hittade dem på blocket. tror jag gav 150 kr eller något för dem, fint begagnade.
dessa var folk galna i, likaså jag. Har för mig att slutsumman för mig blev 800 kr (då de kostade 398 i butik). Nu i efterhand kan jag tycka det var ett onödigt köp eftersom jag använde dem max 3 gånger innan jag sålde dem vidare. Tyvärr var dom inte lika populära då, och jag fick "bara" 550 kr för dem.
Ska faktiskt hoppa ta en dusch och sedan testa en av dom redan nu, så får vi se om jag märker någon skillnad :)
Slut på veckan och äntligen helg! Det blev en jättemysig dag i Ockelbo bland älgarna. Blev väldigt förvånad över hur "tama" älgarna faktiskt var, eftersom en ko (ja älg-mammorna heter faktiskt så) gick med sina 6 dagar gamla kalvar efter oss och brydde sig inte i att vi stod och pratade och knäppte kort :) Vi avlutade dagen med att käka matsäcken vi hade med oss och sedan for vi hem till Sandviken igen. Kort blir det inte förrän senare eftersom dom ligger på språngbrädans kamera.
Well, jag traskade hem och bad gud om att hålla regnet borta från mig. När jag kliver innanför dörren härhemma börjar det tokregna och åska om vart annat! har jag tur eller tur? :) Nu får det gärna regna och åska, det är bara mysigt. Jag är däremot väldigt glad att jag slapp se ut som en blöt katt på vägen hem.
Ni får en bild på johanna , mig och halva veronica, på tysklandsresan :
För övrigt har jag märkt en negativitet över huvud taget bland männskor. Nu när sommaren kommer borde väl folk vara på strålande humör, men ikke. Jag har även märkt att folk tar avstånd från mig när dom är rädd att förlora mig. Det är väl det dummaste man kan göra? Men det är inte bara det jag märkt. Jag har även märkt att Monia Sundgren verkar vara ett ganska så hett samtalsämne och "snoka i blogg-ämne" bland er som sitter hemma hela dagar utan något liv. "Ja men du, jag läste nåt inlägg för nån dag sen, då skrev hon så och så". Japp det gjorde jag, för det är så jag känner och det är mina känslor, vill du kommentera det så finns det en liten spalt nedanför här där du fyller i namn och vad du vill säga. Eller så kan du ju ringa mig på 0761486105.
Ja, jag är less på livet - ja jag vill dö. Det är ingen hemlighet faktiskt, inte något jag skäms över heller :) För mig är det lika naturligt att vilja dö som att vilja leva. Inte direkt så jag sitter hemma och skär mig i armara hela dagarna. Nej, jag går i skolan och får mycket gjort, bara att jag gör det utan känsla. Det vill säga - jag har inga planer för varför jag gör det, eller vad som ska hända sen. Jag bara gör det, och jag gör det utan att klaga, trots min dödslängtan.
Visst känns det vissa dagar som att jag vill ha ett jobb, några barn, hus, och leva tills jag blir gråhårig med min älskade. Men egentligen är inte det något jag vill, utan det är något samhället tvingar mig till att vilja. För det är normalt. Vem bestämmer igentligen vad som är normalt eller inte? Jag kör mitt eget rejs, och just nu är jag trött på alla fjollor som måste sitta och snacka om mig. Vad sägs om att skaffa er en utbildning - ett jobb, eller en hobby? Eller nåt annat att göra medans ni väntar in döden, precis som vi andra.
Nu har jag inte tid att ägna mer energi på er, för solen lyser in i mitt fönster och jag ska göra mig klar för skolan :) Är riktigt hunrig så det blir gott med frukost :D
WHAT A BEAUTIFUL DAY!
håller ni med om att rå köttfärs ser otroligt gott ut, eller är det jag som är knäpp?
trassligt och jävligt efter en dag i skolan, men vafan det duger :)
tror det är hundraelfte gången jag säger det här nu.. jag måste ha en kamera! Min mobil är så jävla kass. Så om ni vill att jag slutar tjata om det - så är det enklaste sättet att köpa en åt mig, hah! xD
Anti white marks - MY ASS!
Så igår var det dags att köpa en ny deo och jag stod med den vanliga DOVE i handen men ångrade mig ganska snabbt och letade ett nytt märke. Hittade REXONAS deostick som faktiskt var billigare än dove så jag slog till på den:
Ågud så mycket bättre den är! Billigare, luktar godare, och lämnar inga ränder fastän det inte ens är någon sådan lovad funktion :)
Tänkte även skriva eller ringa till DOVE och klaga på deras anti white marks deoderant. Borde jag gjort för länge sen, men det är väl dags nu att dom får höra vilket skit dom säljer! Deoderant-tant, klago-tant - faktiskt sant ;) tjihooo där fick jag till det! :D
Peace suckers
När vi vaknade idag var det riktigt trist väder och det tog inte lång tid innan det började regna. Med paraplyna i högsta hugg begav vi oss mot bussarna som skulle ta oss till Judiska Museet. Det var en otrolig byggnad, men för att vara ärlig så intresserade mig innehållet inte alls. Man fick följa judarnas historia långt bakåt i tiden, och jag är mer intresserad av den moderna historien kring förintelsen. Jag tror inte intresset var så stort bland de andra eleverna heller, för det tog oss inte många minuter att gå igenom den enorma byggnaden. Vi tog en varsin smörgås på fiket därinne och innan vi gick vidare för att se resterna av Berlin Muren. Det var kallt, blött, och blåste nå fruktansvärt, plus att vi var lite stressade eftersom vi hade tidsschema till att hinna med att se bunkrarna, så det blev nästan att vi sprang förbi muren. Det var iallafall coolt att se de fantastiska målningarna som klädde muren.
"Du har lärt dig vad frihet betyder och glöm aldrig det"
Vi var genomblöta, sura och frös, så det var 3 tappra elever som följde med Pelle och Suzanne till bunkrarna – vi andra åkte hem. Väl på hotellet tog vi en mysig fika och sen gick vissa upp på sina rum för att byta om till torra kläder. Jag, Veronica och Johanna däremot gick runt på stan för att spendera våra sista pengar. Vi hittade massor av fina saker, bland annat ett par Jeans på second hand för 7 Euro, som motsvarar ca 70 svenska kronor. Vi lyckades även virra bort oss och fick fråga om vägen tillbaka till hotellet. Väl tillbaka blev det dusch och fix innan vi var redo för sista middagen tillsammans här i Berlin. Vi slog till på Hard Rock Café och det var bland det coolaste som hänt den här veckan. Cool musik, snygg inredning , och maten var att dö för! Mätta och nöjda begav vi oss till hotellet för en uppföljning. Nu har jag packat min väska, för i morgon lämnar vi Berlin och beger oss hem till Sverige. Godnatt!
Onsdag kl 23:44
Jag var helt slut när jag vaknade i morse, men tanken på allt vi får uppleva här i Berlin gör det mycket enklare att kliva upp. Vi åt frukost runt 07:30 och åkte sedan iväg till Berliner Tafel för att få höra om deras fantastiska organisation. Dom åker runt till mataffärer och ber om överbliven mat som dessa affärer ändå är på väg att slänga. Maten sorterar volontärarbetarna på organisationen, och det som är fräsch och går att äta, delar dom ut till människor i nöd. Det kan vara hemlösa, eller familjer som har det knapert. 1 påse mat får dom köpa för 1 Euro, som motsvarar ca 10 svenska kronor. Allt detta är volontärjobb och det är verkligen otroligt vad dessa människor gör för att hjälpa behövande. Fantastiskt! Vi fick även se när skåpbilarna kom tillbaka från affärerna och började lasta ur. Det var mycket som var mögligt och ofräscht, men guiden berättade att ungefär 20 % gick att behålla. Det är väldigt mycket ändå tycker jag, med tanke på att det annars skulle ha hamnat i soporna.
Vi tackade för besöket och gick vidare i solen för att hitta någonstans att äta. En turkisk kiosk blev det, där vi serverades hamburgare, kebab, falafel, och currykorv. Maten var mycket god och personalen trevlig. Sedan tog vi S-bahn till Check Point Charlie, som är en av de kändaste militäriska genomfarter när muren fortfarande stod uppe. Endast de med tillstånd släpptes igenom, andra som försökte smita över på andra sidan sköts till döds. För första gången på resan fick vi trängas i de enorma folkmassorna som befann sig där. Förutom den bevarade militäriska vaktkuren, så satt det även stora plakat med bilder och text som berättade hur muren sattes upp, besluten bakom, och hela tidsaxeln tills den revs. Där muren stått fanns minnesmärken så ingen någonsin ska glömma det som delade Tyskland i två delar.
Idag hade vi även inplanerat ett besök vid den judiska minnesplatsen, och påväg dit stannade vi och tog en glass. Man såg direkt när man närmade sig platsen eftersom de gigantiska stenblocken syntes lång väg. Det var mäktigt att gå inne bland blocken, nästan som att gå i en labyrint där man inte hittade ut. Total tystnad rådde på platsen, av respekt till judarna. Vi tog några tysta lugna minuter därinne innan vi gick vidare till den berömda paradgatan Unter den Linden. Stora fina lindar stod längs hela gatan och den var verkligen maffig. Gatan ledde fram till torget Brandenburger Tor, ett torg med en otroligt ståtlig statsport. Statsporten använde nazisterna som en symbol för sin makt, men när Berlinmuren föll, blev porten en symbol för fred och enandet av staden. Det var mycket liv och rörelse på torget, så när vi gick in i det det tysta rummet; Raum der Stille, blev det så fruktansvärt tyst så det tjöt i hela huvudet. Därefter delades gruppen eftersom stackars Linda troligen hade blivit matförgiftad och var tvungen att åka tillbaka till hotellet för att vila. Jag, Aja, Veronica, Johanna och Paulina åkte iväg på en egen liten resa till Garage - ett ställe som sålde kläder på kilopris. Det lät bra men föll oss inte i smaken så vi åkte hem tomhänta. Resten av gruppen som åkt hem tidigare hade redan käkat, så vi tjejer gick till en indisk restaurang där vi fick SUPERGOD mat! Det var så starkt så svetten rann och ögonen sved, men det var absolut värt det. Efter en lång dag samlades vi allihopa för att diskutera dagen. Nu är det läggdags, och i morgon är sista dagen för aktiviteter eftersom fredagen går bort för hemresan. Nattinatti!
judiska minnesplatsen
judiska minnesplatsen
judiska minnesplatsen
judiska minnesplatsen
brandenburger tor
Tisdag 4/5 kl 22:45
Frukosten på hotellet var underbar, med salami som lätt slår all svensk salami jag någonsin ätit! Mätta och belåtna begav vi oss till U-bahn för att ta tunnelbanan mot koncentrationslägret Sachsenhausen. Det blev en rätt lång resa med mycket intryck på vägen. Allt är så mycket grönare här i Tyskland än hemma i Sverige. Sista biten till lägret fick vi åka buss och det var en mindre behaglig resa. Bussen var fullproppad med folk och chauffören körde som en galning. Fram kom vi i alla fall och möttes av stora gråa betongväggar som stod med någon meters mellanrum. Innanför väggarna fanns i stort sett inget alls, det var bara plan mark, och man kände genast en dyster stämning. Vi vandrade längs muren som omringade lägret där gammal taggtråd och vakttorn var bevarat. Taggtråd har alltid fascinerat mig. En sådan enkel och stel konstruktion, men som ändå säger så himla mycket. Längs hela muren satt bilder och text som berättade hur det var under kriget. Bilderna visade undernärda människor, människor i sorg, människor som stupade i sista sekund under befrielsen, men också stolta vakter som poserade med sina vakthundar,högre uppsatt folk som skakade hand och såg lyckliga ut. Det var sådana himla kontraster mellan de rika folket, och judar och oliktänkande som torterades. Jag blev lite rädd för vad som väntade på insidan av muren.
Mina förväntningar var höga men jag blev lite besviken. Det var helt enkelt för mycket ”nytt” därinne. Röda mattan låg utrullad och ledde till ett museum med bilder och högtalare som spelade upp Hitlers kommandon. Det fanns kaffeautomat och godisautomat, så nån riktigt känsla fick jag inte direkt. Den riktiga känslan fick jag när vi kom till baracken som var bevarad så gott som i originalskick. Sängarna stod kvar där människorna fått trängas som mest upp till 4 stycken i de minimala sovplatserna. Badrummet var bevarat, med två baljliknande porslinsfat mitt i rummet. 8-10 stycken kunde få trängas runt faten på morgonen för att tvätta sig. Det går inte att föreställa sig att leva under sådana vidriga förhållanden...
Förutom judar, homosexuella, och oliktänkande, fanns även ”vanligt folk” som fängslats för diverse brott. I en byggnad som bestod av minimala celler med inget mer än en säng och på sin höjd ett skrivbord i, där satt Engelsmän, ryssar och lite högre uppsatt folk som av någon anledning gjort sig fiende med Hitler, och fängslades för att plågas och sedan dö. Dog de inte självmant så hängdes de i stolparna utanför byggnaden. Mitt i allt det dystra växte tussilago och gav lite liv i den döda atmosfären. Det var med många tankar jag lämnade området. Det som bekymrar mig mest är hur soldaterna kunde ha hjärta att vara så omänskligt grymma mot andra människor?! INGEN frisk människa gör något sådant! De var till och med så grymma så dom blev sur om någon tog livet av sig, eftersom dom ville plåga fångarna så länge som möjligt.
Tiden rann iväg, och eftersom det var lite oklara uppgifter om när vi skulle samlas så hann jag inte se allt på det gigantiska området. Det visade sig senare att jag hade missat gaskammaren. Dock var jag ändå hyfsat nöjd med det jag såg, det är inte alla gånger man får en chans att vara med och se ett koncentrationsläger, så jag klagar inte.
Det visade sig vara nära på en timme till nästa buss till tågstationen skulle gå, så vi slog oss ner vid ett café och beställde något att äta. Så småningom begav vi oss in till stan och stannade vid Potzdamer Platz. Torget var väldigt modernt med stora glasbyggnader och ett magnifikt tak som slöt sig runt torget. Vi passade på att gå på toaletterna där, och jag blev väldigt paff när det stod uppklädda dörrvakter och tog betalt för toabesöket. Hemma i Sandviken är vi vana med gratis toaletter eller på sin höjd en myntautomat utanför, så det blev verkligen en chock med uppklädda vakter och musik vid toan. Vi tog U-bahn från Potzdamer platz och kom upp alldeles vid Gedächtniskirche (den bombade kyrkan). Vi hade ju sett lite av den första kvällen här i Berlin, men nu i dagsljus blev jag ännu mer fascinerad! Målningarna i kyrkan var otroliga. Dock såg kyrkan mycket större ut än vad den var inuti . Tror det beror på de maffiga tornen och alla detaljer som gör den så ståtlig att se på utifrån. I en av souvernirshopparna utanför köpte jag ett vykort med en bild på kyrkan som den såg ut 1935, före kriget. Först då när man stod med bilden i handen och kyrkan framför sig, förstod man hur mycket av kyrkan som faktiskt bombades bort. Jag kan bara hoppas att det var av misstag, och att kyrkan inte var ett planerat mål i kriget.
Vi vandrade vidare mot Kähte-Kollwitz-museum och stannade för en fika på ett gemytligt café bredvid. Där blev vi serverade otroligt exklusiva bakelser som smakade himmelskt! När vi var klar var det dags att gå in på muséet som visade Kähte Kollwitz otroligt starka blyertsmålningar, där hon skildrade fattigdom, hunger och lidande i Tyskland. Det var enkla teckningar utan färg och krusiduller, men trots det så såg man så mycket i bilderna. Väldigt starka målningar!
Det hade varit fullspäckat schema sedan minuten vi landade i Berlin, så nu kände vi för lite egen tid, vilket vi fick efter muséet. Min tjejgrupp och Aja kilade iväg på stan för att hitta skor åt Veronica. Det blev en lång vandring men tyvärr hittade hon inga skor. Istället gick vi och samlades med gruppen för att äta tillsammans. Idag blev det en tyskinriktad restaurang så att vi skulle få prova på lite tyska specialiteter. Schnitzel, lever, och lökmarinerad biff med potatis var populäraste rätterna, och idag rensades allas tallrikar från minsta smula. Vi kände allihopa att vi behövde reflektera dagen och det vi sett, så vi samlades i foajén på hotellet efter maten för att bolla tankar. Det blev en sen kväll och nu kan jag snart inte hålla ögonen öppna längre. God natt!
jens, kristoffer, veronica och paulina
Tommy tog ledigt från jobbet den här dagen för att kunna vinka av mig. Runt 11 på förmiddagen kom bussen och plockade upp oss elever vid skolan. Jag pussade T en sista gång och hoppade på. Någon timme senare var vi på Arlanda och checkade in. Jag är livrädd för att flyga, men nu fanns det ingen återvändo...
Planet blev försenat ungefär en timme men lyfte sedan någon gång runt kl 4. Resan gick hyfsat bra även fast jag satt med hjärtat i halsgropen hela vägen. Vi landade i Berlin och möttes av ett grått trist regnväder. Lika glada var vi för det och hämtade upp bagaget och hoppade sedan på första bästa buss mot hotellet. Jag hade förväntat mig något halvslafsigt vandrarhem, men blev glatt överraskad över den ståtliga fasaden! Innanför dörrarna blev vi bemötta av den otroligt trevliga hotellvärden Christoffer, som talade flytande Svenska. Han visade oss till våra rum och både jag och mina rumskamrater Johanna och Veronica höll på att tappa hakan. Det var så himla fint. Det största rummet fick vi också, som var väldigt hemtrevligt :)
Vi fick en knapp timme på oss att komma till rätta innan vi skulle mötas i foajén för att tillsammans gå och äta något. Vi hade förbeställt bord på en italiensk restaurang i närheten och vandrade dit. Pasta och pizza som är typiska italienska rätter – gick åt som smör i solsken! Riktigt gott var det också eftersom det var mer kryddad pizza än hemma i Sverige. Efter maten gick vi runt i kvarteret och kikade lite för att bekanta oss med gatorna. Det slutade med en rätt så lång vandring med många sevärdigheter. Mest fascinerad blev jag av kyrkan som bombades under andra världskriget men som fortfarande står kvar. På väg tillbaka till hotellet hittade vi ett mysigt café där vi stannade och fikade. Vid det här laget var jag riktigt trött efter resan, och när vi kom tillbaka till hotellet tog jag en kvällsdusch och lade mig för att skriva dagbok. Nu är det dags för sista cigaretten för idag och sen läggdags. Godnatt!
Inatt sov jag första gången i Tommys nya lägenhet, och det var lite småläskigt att vakna i en loftsäng 2 meter ovanför golvet när man inte är van :o Antar att jag vänjer mig med tiden... Igår hade vi en jobbig dag, eller det var väl för mig det var jobbigt, men jag ser på tommy att han faktiskt inte mår bra att behandla mig på det viset heller.. Att han fortsätter göra det betyder ju att han behöver hjälp och det har han sagt själv också. Så jag hoppas allt löser sig för oss.
Anyway - under resan var vi tvugna att skriva dagbok, så nu tänkte jag renskriva och lämna in, tror nämligen att allas dagböcker ska bli publicerade på skolans hemsida så ni alla kan följa vad vi gjort :) Back to work, hörs senare!
PUSS
Innerst inne vet jag att världens underbaraste kille bor - han har bara lite problem med att visa den sidan.
Well, efter att jag brytit ihop totalt härhemma och han förhoppningsvis insåg vad han egentligen gör mot mig, så åkte ha ner till ica och köpe juice och lite pålägg så nu ska vi bre smörgåsar och åka ner till stranden och sätta oss på en filt och fika. Det är väl det minsta han kan göra för mig nu...
Tommy är kolugn han. Medans jag springer runt här hemma och upprepar meningen "Älskling, du fattar att vi kommer vara ifrån varandra i 5 dagar va? Det har vi aldrig varit förr, hur ska det här gå?!?!" - så säger han bara ascoolt: "Det kommer gå så bra gumman , lugna ner dig..." Jag börjar starkt tro att han tycker det är skönt att slippa mig några dagar :D:D
Well, jag antar att det inte kommer bli mycket sömn inatt. Dels för att jag vill mysa så länge jag kan med Tommy, och dels för att fjärilarna i magen kommer hålla mig vaken hela natten. Förhoppingsvis somnar jag på flyget så jag slipper uppleva den skräckresan. Sist jag flög blev jag åksjuk och spydde som en gris. Stackars William som lovat att sitta bredvid mig i planet och hålla mig i handen om det blir för jobbigt. hahahahahah ;D
Sååå, nu är det väl dags att göra kväller. Det blir inge blogga under resan iallafall men det kanske ni förstod. Finns inte riktigt tid till det eftersom vi har fullspäckat schema. Jag bloggar såklart är jag kommer hem - OM jag kommer hem vill säga. Det visar sig helt enkelt. Sålänge: Bye Bye !
Och william som fyllde år, och dessutom är laktosinntolerant - han fick en alldeles egen specialgjord smörgåstårtebåt ;)
Senare på kvällen åkte vi ut till Jonny och grillade med han och ungarna :) En nykter kväll som var supertrevlig med andra ord. Blev tyvärr inga kort under kvällen, endast ett på mig innan avfärd.
