Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Min bästa vän
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Ett ögonblick
Dag 07 – Min tro
Dag 08 – Mina syskon
Dag 09 – I min handväska
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina drömmar
Dag 12 – Min första kyss
Dag 13 – Det här upprör mig
Dag 14 – Det här får mig att må bättre
Dag 15 – Det här får mig att gråta
Dag 16 – Mina rädslor
Dag 17 – Det här saknar jag

DAG 4 - Min bästa vän

Råkar ligga lite efter beräknignarna på den här listan, men det är sånt som händer ;)

Well, min bästa vän.. Jani, hade nån frågat för 5 årsen så hade jag utan tvekan berättat om min soulmate Lisa Hedman. Dock så gled vi ifrån varandra och ses väldigt sällan nuförtiden, men när vi gör det så blir det lika mycket trams och flams som det blev på den tiden då skratt och rakblad var våra droger. Ja det kanske låter lite udda, men så fungerade vi. I dagens läge skippar vi rakbladen, men skratten och alla tokigheter lever vidare :)

Jag tror inte jag har någon bästa vän längre som jag hade förr, men jag har några vänner som jag anser vara helt underbara och en av dom är bästaste Zanna Revelj! Vi har bara kännt varandra i några månader, men det klickade direkt. Vi är som Jekyll and Hyde, eller kanske mer som handen i handsken ;) Det går nog inte ens med ord att beskriva den underbara varelsen, för hon måste upplevas! Jag är glad att hon finns i mitt liv - mitt sockerbär <3

... alldeles utmärkt utan honom! Jag själv trodde, och han tror nog också att mitt liv skulle gå under utan honom, och han gör allt för att sätta käppar i hjulet på mig, men icke sa nicke! jag klarar det här, krävs bara en rejäl omställning av livet.. Tur man har vänner av guld, och expojkvänner av guld också för den delen :) Jonny är snäll och hjälper mig hämta bilen på lördag, sen hoppas jag den går igenom besiktningen så jag kan frakta arslet överallt. Man märker verkligen hur handikappad man är när man inte har någon som skjutsar en överallt, eller när man inte har någon som lånar ut en bil när man behöver. Fast hittils har det gått bra, dock är det väl dags att handla lite mat snart, och det går då verkligen inte att släpa matkassar från willys på bussen, så jag vill ha hem min bil nu,nu,nu NU!

Strax ska jag ner till ica och hämta ut RENA RAMA ROLF säsong 2 som jag beställt :) Så då har jag och hjärtat nåt att titta på ikväll :)


Tycker om min Love massor! <3

Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Min bästa vän
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Ett ögonblick
Dag 07 – Min tro
Dag 08 – Mina syskon
Dag 09 – I min handväska
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina drömmar
Dag 12 – Min första kyss
Dag 13 – Det här upprör mig
Dag 14 – Det här får mig att må bättre
Dag 15 – Det här får mig att gråta
Dag 16 – Mina rädslor
Dag 17 – Det här saknar jag

DAG 3 - Mina föräldrar

Jag vet egentligen inte vad som räknas som föräldrar. Är det de som gav mig livet, eller de som uppfostrade mig? Jag brukade förr säga att jag hade 2 mammor och 2 pappor. I dagens läge har jag ingen mamma och ingen pappa, men den historien kan vi gå igenom en annan gång.

Min biologiska mamma hette Harrieth Jansson. Jag har hennes förnamn som andranamn, och hennes efternamn som andra efternamn. Min bilogiska pappa heter Kenneth Sundgren, och från honom har jag efternamnet jag använder. Jag vet inte så jättemycket om mina biologiska föräldrar, men jag vet att mamma var den starkaste personen jag någonsin mött. Hon hade ett psyke som klarade det mesta. Hon hade det inte lätt i livet och tog alkoholen till flykt, som senare kom att ta över hela hennes liv. Hon kunde inte ta hand om sina barn, och inte sig själv heller under alkoholens styre. Första åren i min fosterfamilj vet jag att vi hade lite kontakt när hon hade sina vita perioder. Sedan träffade jag henne antagligen inte på några år, eller så har jag förträngt mötena, för jag har inga minnen förrän jag kom upp i tonåren. Det var då jag började fundera mer och mer på mina rötter och bestämde mig för att ta kontakt med henne. Vi fick en jättefin kontakt och jag åkte regelbundet och hälsade på mamma och lillebror. Ibland åkte jag själv, ibland hade jag med min dåvarande bästa kompis Lotta, och ibland följde min dåvarande pojkvän Joel med. Hemma hos mamma var det raka motsatsen till i mitt fosterhem. Jag fick kärlek, närhet och värme , och det bästa jag visste var att sitta i soffan med mamma och kramas och prata - sådant gjorde vi aldrig i min fosterfamilj. Jag hade även miljoner frågor till mamma om varför allt blivit som det blivit, och fastän hon skämdes så svarade hon alltid rakt och ärligt på mina frågor. Mamma var impulsiv som sjutton och jag kan inte neka till att jag fått den egenskapen av henne :) Det är både på gott och ont att vara extremt impulsiv, man får helt enkelt lära sig att hantera det och göra det till något positivt. Inte nog med att hon hade ett otroligt starkt psyke - hon var snygg som sjutton för sin ålder också, och hade fortfarande barnasinnet kvar. Hon svor och rökte som en borstbindare, ja, hon var helt enkelt världens coolaste morsa! Precis när jag började känna att jag fått en riktig relation med mina rötter så rycktes det ifrån mig. I juli 2007 kom polisen och meddelade att mamma hade blivit mördad. Hela min värld kraschade, men idag kan jag känna att hon ändå har det bra nu. Så dåligt som hon mådde under hela sitt liv ska ingen behöva må, så på sätt och vis kan det kännas tryggt att veta var jag "har" mamma, och veta att hon inte lider mer nu. <3 Du kan läsa mer om min relation med mamma och vad som hände HÄR.

Pappa Kenneth minns jag knappt. Han har aldrig funnits med i bilden, och kommer nog aldrig göra det heller. Om vi ska ha någon kontakt så är det upp till mig, och jag vet inte om det är värt det. Det lilla jag vet om honom är att han drogat i stort sett hela livet, och att drogerna tydligen betyder mer än hans barn. Ingen av oss har haft kontakt med honom, och kanske är det lika bra. Pappa har ringt mig någon gång per år i vissa perioder, men varje gång har han varit påtänd eller packad. Ibland vill jag bara skrika jävla fegis åt honom, som inte vågar ta kontakt med sina barn utan att stoppa massa skit i kroppen, men samtidigt förstår jag hur mycket han skäms och hur jobbigt det måste vara för honom. När han ringer mig blir jag förbannad samtidigt som jag tycker synd om honom. Förbannad blir jag för att han frågade mig hur gammal jag blivit nu. Herregud jag är hans dotter, han borde väl veta hur gammal jag är ?! Jag tycker synd om honom som har låtit drogerna ta över hela livet, jag tycker synd om honom som missat sina barns liv, och jag tycker synd om honom för att han kommer leva med skammen tills hans liv på jorden är över. Fast å andra sidan så har han bara sig själv att skylla på. Mina känslor för pappa är väldigt otydliga, jag vet inte om jag älskar honom eller om jag hatar honom. Jag vet inte om jag känner något över huvud taget. Ibland kan jag känna att jag måste ta kontakt med honom och se till att få svar på mina frågor och skapa en relation - precis som jag gjorde med mamma, men jag kan även känna att det är bättre att låta det vara som det är, så jag inte binder en till kontakt som sedan kommer slitas ifrån mig...

Mina fosterföräldrar uppfostrade mig i 18 år. Agneta & Tommy heter dom, ett äldre par som bor i Årsunda. Jag vill helst inte berätta så mycket om detta, för det gör mig väldigt ledsen. Det räcker med att jag säger att jag känner att jag blivit illa behandlad av dem, samtidigt som jag ändå fick en slags trygghet i mitt röda barndomshus. Vi har ingen kontakt , fastän jag tycker att vi borde det eftersom de sa att jag var deras dotter, och jag kallade dem mamma & pappa. Jag har försökt, men känner att jag inte får något tillbaka och jag blir lika ledsen varje gång. Jag har försökt att klippa bandet helt - ett tag slutade jag kalla dem mamma & pappa när jag pratade om dem, och jag försökte radera dem ur mitt liv. Det var ganska omöjligt eftersom dom funnits med i 18 år av mitt liv. Det svider i hjärtat när jag tänker på min barndom, kanske är det saknad jag känner? Trots att jag anser att jag blivit illa behandlad så finns det en stor sorg och saknad över att inte längre ha dem kvar som mamma & pappa. Nu lämnar vi det här ämnet, så får ni se fram emot nästa punkt på listan i morgon;  Min bästa vän :)

Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Min bästa vän
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Ett ögonblick
Dag 07 – Min tro
Dag 08 – Mina syskon
Dag 09 – I min handväska
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina drömmar
Dag 12 – Min första kyss
Dag 13 – Det här upprör mig
Dag 14 – Det här får mig att må bättre
Dag 15 – Det här får mig att gråta
Dag 16 – Mina rädslor
Dag 17 – Det här saknar jag

Dag 2 - min första kärlek

Visst hade jag många kärlekar när jag var liten, men den första riktiga träffade jag när jag var 14 år. Han var 29, alltså mycket äldre än mig. Historien hur vi träffades kan tyckas vara lite komisk. Eller tragisk... Jonny var nämligen killen på hörnet med alkoholproblem, som köpte ut cigg åt mig och en kompis. Det slutade med att vi började hänga där ganska ofta för han var faktiskt en trevlig kille, och varken såg ut -eller betedde sig som 29. Med tiden blev jag lite förtjust i honom, men jag kan inte komma ihåg vad det egentligen var jag föll för. Eftersom jag var 14 så antar jag att det var spänningen med en äldre kille som hade bil och egen lya. I vilket fall så tog han min oskuld en kall vinterkväll , och inte långt efter det var vi ett par. Ja, ni kan ju tänka er mina fosterföräldrars reaktion. Det var inte direkt en hit, och ryktena började även gå i våran lilla by. Själv fattade jag inte då vad det skulle vara för fel med att ha en äldre pojkvän, fast nu skulle jag skrika rakt ut om jag hade en dotter på 14 år som träffade en 15 år äldre kille. Dock ångrar jag absolut inte mitt förhållande med Jonny, för det gav mig så mycket. Vi kämpade mot arga föräldrar och mobbare i 2 & ½ år innan vi gick skilda vägar. Under den perioden hann vi med mycket skoj, och jag lärde mig mycket av vårat förhållande. Det var dessvärre inte det sundaste förhållandet med så mycket alkohol och våld inblandat, men jag ångrar inte en sekund av det. Än idag så har vi kontakt, han är nyskild, och har två små barn som är sötare än socker! Nu var det några månader sen vi sågs, men jag vet att behöver jag hjälp med något, eller om det är något annat - så finns han alltid där för mig!

Tänkte väl precis som alla andra börja skriva av den här listan, i brist på annat. Borde egentligen plugga nu, men känner att jag måste göra nåt annat ett tag innan jag kan komma igång... Undra hur länge jag har sagt det där nu, haha. Anyway:

Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Min bästa vän
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Ett ögonblick
Dag 07 – Min tro
Dag 08 – Mina syskon
Dag 09 – I min handväska
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina drömmar
Dag 12 – Min första kyss
Dag 13 – Det här upprör mig
Dag 14 – Det här får mig att må bättre
Dag 15 – Det här får mig att gråta
Dag 16 – Mina rädslor
Dag 17 – Det här saknar jag

DAG 1- Om mig

22 Mars 1988 föddes jag, Harrieth Monia Wiola Sundgren Jansson. Vikt och längd okänd, men gamla kort på mig visar att jag minsann var en stadig liten knöl, med kolsvart kalufs på huvudet direkt när jag tittade ut. Min mamma & pappa kunde p.g.a alkohol och droger inte ta hand om mig (inte sig själva för den delen heller), så jag hamnade på barnhemmet Nyckelaxet i Uppsala där jag bodde med Mamma till jag var runt 1 år. Tydligen var jag väldigt charmig när jag var i den åldern, för en dag kom ett par från Årsunda och "valde" mig. De pekade på mig och sa "henne ska vi ha". Riktigt så enkelt är det ju inte att ta ett fosterbarn eller adoptera, men i det stora hela så gick det till så. Så jag flyttade till Årsunda och fick en "ny" mamma & pappa. Med tiden blev jag ett blondt yrväder som inte riktigt visste vem jag var eller var jag kom från. Straff hörde till vardagen, och jag var väldigt vilsen i min identitet. Jag hade sporadisk kontakt med mina biologiska föräldrar, och minns att jag sa mamma ett och mamma två, när min fostermamma och biologiska mamma var i samma rum. Jag kanske ska hoppa lite framåt nu, annars skulle jag få sitta och skriva här i evigheter. Vi kan ju ta det i korta drag :) Jag var väl som alla andra tonåringar, tjuvrökte , träffade killar , och drack alkohol. När droger blev ett hett ämne bland kompisarna drog jag mig undan direkt. Aldrig, ALDRIG skulle jag börja med det som en gång slitit mig från mina rötter. Jag hatade droger och är än idag så jäkla stolt att jag aldrig testade. Fastän jag umgick periodvis i de kretsarna så stod jag emot, och lovade mig själv att aldrig ha att göra med droger. (nu räknar jag inte in alkohol som en drog fastän det på sätt och vis är det). I de äldre tonåren var mitt liv en plåga. Jag var vilsen, visste inte vem jag var, visste inte om jag ville leva, visste ingenting. Livet var bara något hemskt jag var tvungen att genomlida, och jag sårade nog många på mig väg att finna mig själv. Dock kan jag inte neka till att jag hade jävligt roliga stunder emellanåt, med pojkvänner, bästa vänner, fester, fniss och tok :) Mitt liv vändes uppochner 2007 då det hände en massa saker som jag inte tänker skriva ner nu, för det skulle ta 100 år. Låt oss bara säga att jag verkligen prövades på min styrka, och jag stod bokstavligt talat med ena foten utanför kanten och balanserade mellan liv och död. Envis har jag alltid beskrivits som. Viljestark, envis och en riktig kämpe. Jag använde min styrka för att försöka se något ljus i tunneln och få rädsida på livets orättvisor. Vet ni vad? Jag lyckades. Jag hittade livslusten. För runt ett år sedan började jag inse att det kan vara härligt att leva :)

Just nu ser mitt liv ut som så att jag har mål i livet som jag gett mig sjutton på att uppnå, och jag ger mig fan inte i första taget. Nej för så funkar inte jag, jag kämpar tills jag inte har mer ork - och då kämpar jag lite till. Jag har ingen kontakt med min fosterfamilj, min mamma togs tyvärr bort från mig för 3 år sedan, och min pappa har aldrig brytt sig om nåt annat än droger. 2 st av mina 8 syskon har jag aldrig träffat, jag har endast namn på dem men vet inte mycket mer än så. De andra 6 har jag väldigt dålig kontakt med, men försöker så gott jag kan även fast dom ibland känns som totala främlingar för mig eftersom vi inte haft kontakt över huvud taget under mina 22, snart 23 år. Dock är jag otroligt tacksam för det jag har här i livet. Jag är intelligent, och gör så gott jag kan för att plugga upp mina gymnasiebetyg som verkligen inte var de bästa p.g.a en vilsen själ. De bästa vännerna i hela världen - dom äger jag! Jag är nykär i goaste killen i hela universum, och hoppas att det kommer utvecklas till något jättefint som håller länge. Livet leker helt enkelt, och man kan väl säga att det är först nu som jag börjat leva på riktigt...


Så, det var lite om mig, i morgon kommer ett inlägg om min första kärlek som är nr 2 på listan :)

Såhär ser det ut hemma i mitt kök just nu:



Lisa är hemma hos mig och vi hade tänkt vara duktiga och plugga ikväll :) Först blir det lite korvstroganoff och ris , sen sätter jag igång för fulla muggar och hoppas på att jag kommer någon vart med min rapport!

När jag klippte banden med Tommy var det bara det sista avslutet på något jag känt väldigt länge. Så kom inte med några idiotiska synpunkter på att jag har ett nytt förhållande "redan". Jag lämnade T i hjärtat och själen för längesedan, men försökte kämpa för hans skull, och för att jag själv trodde att jag inte skulle klara mig utan han och hans familj. Men vet ni vad? Jag mår bättre nu än jag gjort på väldigt lång tid! Visst, jag har ingen familj, och kommer inte ha kontakt med de människor som ställt upp på mig i 3 år. tyvärr. Jag klarar mig ändå, för jag har vänner som är värd sin vikt i guld, och såklart får jag inte glömma att nämna att jag har min Love också. <3

Fyfan, jag har varit helt slut i skolan idag, nästan så jag kunnat sova sittandes. Hela förmiddagen bestod av ett akut Språngis-möte som vi elever hade kallat till, efter en incident med ett ägg. Japp, ett ägg. Helt otroligt hur ett jävla ägg kan dra igång ett möte som varar från kl 9 till kl 12, men inget förvånar mig längre när det gäller mina kära klasskamrater :) Eftermiddagen bestod av Livskunskap då vi fick göra lite övningar o.s.v - kanske inte riktigt min grej, men det var skönt att slippa bara sitta och lyssna 2 timmar som vi brukar göra på Livskunskapen...

 

 

Nu måste jag ta hand om disken innan Cribba och Love kommer förbi. C U !

Gårdagen var ju.. bra och dålig. Hade jättemysigt hos Cribba, åt supergod mat och drack och hade trevligt. Loppan, Kärlek, Love - kalla han vad du vill, kikade också förbi :) Sen gick nåt snett, och jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om inte jag hade vaknat! Då hade du nog inte levat vännen :( usch jag blir så ledsen när du gör såhär, och alla andra som älskar dig också <3

Efter ambulans och hela faderittan hade hämtat Cribba så traskade jag och kärlek hem iallafall, och det var ju inte bara ett med den spritmarinerade rattmuffen xD Wellowell, han har nyss åkt hem, och jag väntar på att Zanna ska kika förbi. Förhoppningsvis blir hon kvar i natt =D


Nu blir det soffhäng en stund !

Snart är jag redo för en kväll hos bästa Daniel med mat & öl :)

Finns det inge stopp på dig? Är din plan att kalla mig det hemskaste man kan kalla någon, så ofta som möjligt, och vara äckligt kontrollerande? tror du att den planen funkar och att  jag ska vara upp över öronen kär i dig efter det? Då har du nog fattat det där med kärlek fel!


Igår gick jag till Zanna och Patrik direkt efter skolan, fick supergod mat och myste med dom =) Vi kollade på Paranormal Activity 2, som sög ganska stenhårt. Visst var det några scener som var läskiga, men filmen höll inte ihop på något vis och slutet var värdelöst. Plus att vissa scener från trailern inte ens var med i filmen! Wellwell, jag spenderade natten hos dom, så jag och Zanna tog sängen så fick Patrik sova på soffan, haha :D I morse kom Cribba och hämtade mig, jag fick nämligen en hel säck med kläder av Jessica igår så det var ganska omöjligt för mig att gå hem till bj med den på axeln...

Ikväll blir det mat, öl och mys hos Cribba :) Ska dit vid 6, och innan det har jag lite att fixa härhemma oså, så det är nog bäst jag sätter igång nu. CIAO!

Jag måste få vara ifred. Det finns inget vi längre. Jag har insett det, idag.


Idag hade jag ett samtal med en kursdeltagare i Sv B. Hon är i 40 årsåldern och har några fler år på nacken än mig. Helt fantastisk människa! Det klickade på en gång, och under 45 minuter hade vi hunnit byta livshistorier. Vi är så lika, har gått igenom snarlika saker i våra liv. Vi känner på samma sätt! Det är första gången i mitt liv jag träffat någon som kan fylla i mina meningar. Någon som känner precis som jag. Någon som med facit i handen kan säga att den riktiga livsglädjen och kärleken , den kommer när man får sitt första barn och bildar sig den familj man själv saknar. Någon som efter 45 minuter kunde se mig i ögonen och säga med ärlighet och ömhet att jag var en riktig kämpe. Jag blev så stum. Hon är en kämpe, minst lika mycket som jag. Var det ödet att vi skulle prata idag? Var det ödet att vi faktiskt konstigt nog har snarlika namn, även efternamn? Var det ödet att vi delade våra livshistorier - vi är ju trots allt helt okända människor för varandra.



Jag fick ut något av den här dagen. Både på gott och ont. Jag känner en tomhet som jag inte känt på väldigt lång tid, men ändå så samtidigt känner jag något annat. Obeskrivligt. Jag vet nog inte vad jag känner alls. Jag känner mig förstådd. Stark. Men ändå så ensam, övergiven och värdelös. Det jag känner går inte att beskriva med ord. Hur många språk jag än skulle kunna så går inte känslorna att beskriva med bokstäver. Inte med tal heller, och inte med färg. Det är något obeskrivligt helt enkelt. Känn på ordet: Obeskrivligt. Jag kan inte beskriva ordet obeskrivligt heller, eftersom jag förknippar vad jag känner med det ordet.

Det blir mest svammel idag känner jag, men det behövs. Jag behöver skriva av mig ibland. Nu ska jag snart lägga ifrån mig datorn och läsa lite innan jag somnar för idag. Innan det vill jag bara nämna guldklimparna i mitt liv Zanna Revelj & Daniel Christensen. Ni ger mig så mycket! Tack för att ni finns för mig <3

Förresten. Idag är det 10 november 2010. Den här dagen kommer du aldrig mer få uppleva. Den är snart historia, precis som alla tusentals andra dagar som passerat. Lev lite idag. Känn efter lite. Tänk lite. Fånga dagen helt enkelt...

Vilket snökaos det blev. Har ingen lust att sticka näsan utanför dörren idag, inte på hela vintern för den delen heller.

Inte trevlig syn:



En aning trevligare syn:


Jag ska lägga mig i ett bad nu, och sedan kura ner mig i soffan med min nya laptop :)

Min laptop har en webbcam, upptäckte jag typ nyss xD Därför bjuder jag på en äcklig bild på mig nerkrupen i soffan ^^

Jag är med och tävlar hos FRIDA om en systemkamera, alternativt en digitalkamera :)

Helt själv satte jag upp den här väggdekoren ovanför köksbordet nyss! :) Snyggt det blev va?



Det var apsvårt, krävde mycket pill och koncentration - men jag är ju bäst på allt så det är klart att jag fixade det ;)

KRÄFTAN: Du är sympatisk och förstående när det gäller andras problem, vilket gör dig till en lättlurad sate. Du skjuter alltid upp saker. Det är därför du alltid kommer gå på soc och tära på samhället. Du är en ful jävel. Alla kräftor jobbar i tobaks-affärer med "Öppet alla dagar, helger öppet länge".

LEJONET: Du är äcklig och ful. Tyck synd om dej. Du kommer dö inatt kl:03.00

VATTUMANNEN: Ditt måtto är "incest incest familjefest". Alla vattumän har herpes som de fått av farbror George. De har även kissproblem och är allmänt blåsta.

FISKARNA: Du ser dig själv som en ledare, andra ser dig som ett svett. Dina svettringar är att jämföra med Andrzej Ferbers *pip*. Familj och vänner har övergivit dig då stanken tillsist gjorde att vänskapen övergick i självplågeri. Alla fiskar svälter ihjäl för att de inte vet hur man läser i kokböcker. Som om inte detta vore nog har du otroligt fula skor.

VÄDUREN: Du har livlig fantasi och tror att du är förföljd av Bin Laden. I själva verket skiter han i dig, det är din håriga mamma han vill åt. Du är en dum jävel och kommer att dö olyckligt kär.

OXEN: Du har ett stort hjärta men ett ännu större rövhål dit alla är välkomna. Din favoriträtt är svamprätter av alla sorter. Därför ser du till att alltid ha din egna lilla odling nära till hands. Din pappa är ful, din mamma är pilsk & du är bara en tragisk fornlänning.

JUNGFRUN: Din pedantiska attityd gör dina vänner och arbetskamrater psykiskt sjuka. Du är kall och okänslig och somnar ofta när du har sex. Din pappa drunknade i sin tekopp och du kommer antagligen gå samma öde till mötes. OBS! Dina öron står ut. Jungfrur blir bra busschaufförer och hallickar.

VÅGEN: Du är den mesiga typen och är därför favorit mobboffret på Burger King där du jobbar. Ibland roar de sig med att steka dina skinkor som kan liknas vid bacon. Du kan dock inte hjälpa att du är en tönt då du har Dr. Alban som idol. På din gravsten ska det stå "Det är stabilt". Alla vågar dör av könssjukdomar och tar sällan ner toalettlocket.

SKORPIONEN: Du är värst av dem alla. Du kommer alltid att bli trampad och spottad på eftersom din mamma är en städerska. Du tenderar också att följa din mammas spår. De skorpioner som väljer en annan karriär blir jultidningsförsäljare eller pedofiler.

SKYTTEN: Du har en tendens att blint lita på din tur eftersom du är fullkomligt talanglös. Majoriteten av skyttar är fyllon. Du är en värdelös skit. Din mamma lade råttgift i din välling när du var liten bara så du vet det!

STENBOCKEN: Du är rädd för att ta risker. Du är kort sagt en feg fjolla. Du och din familj är hatad i hela kvarteret. Ingen stenbock har någonsin betytt något. Du borde ta livet av dig!

Jag har blivit nominerad av Nattis
I det här priset så ingår det att jag ska dela med mig av 7 saker som ni läsare förhoppningsvis inte vet om mig.


1. När jag blir arg, då är det bäst du håller dig på avstånd.

2. Jag har gått upp 20 kilo de senaste 3 åren, men jag trivs rätt så bra ändå.

3. Jag vet inte om jag älskar eller hatar min biologiska pappa, eller om jag över huvud taget känner någonting för honom.

4. När jag vaknar på morgonen är mina luftrör som sugrör och det tar ungefär 2-3 timmar innan jag kan andas ordentligt. Jag borde gå och få nytt recept på min gamla astmamedicin - men jag har helt enkelt inte orkat.

5. Jag har väldigt lätt att fästa mig vid folk, och får sen panik att dom ska ryckas ifrån mig.

6. Jag är beroende av matriella ting eftersom det är det enda JAG själv kan bestämma över. Jag bestämmer när jag inte vill ha sakerna längre, och jag bestämmer när dom ska kastas eller göras av med. Antagligen är detta ett resultat av alla band som brutits i relationer med människor i mitt liv.

7. Jag är aldrig långsur, tillochmed att jag kan förlåta folk som sårat mig, lite för fort ibland. Jag gillar helt enkelt inte att vara ovän med folk, det tar alldeles för mycket energi på att gå runt och vara arg.

Nu ska jag även nominera 7 st andra:

Zanna
Lisa
Lena
Petra
Emelie
Tiffy
Suzzie

Det är fredag, jag har höstlov och jag kan sova hur jävla länge jag vill. Ändå sitter jag här nu , före kl 9 på morgonen och är pigg. Helt otroligt! Ibland på skoldagar är jag ju så trött så jag sover till 11 och sen går till skolan, en aning försenad. Men när jag är ledig, då jävlar ska jag vara pigg alldeles för tidigt på morgonen :(

Igår var det jättemysigt att ha min storasyster Jasmine här iallafall :) Hon hade pojkvännen med sig - en riktigt rolig typ faktiskt. Vi åt tacos, pratade, och kollade på Morgan Pålsson - världsreporter. Den filmen kan man aldrig bli trött på, så jävla rolig! xD När dom åkte mot kvällningen löste jag lite korsord och sen slocknade jag.


Knäppte det här kortet på Jasmine igår, och hon är så fruktansvärt lik mamma, hihi <3

Idag ska jag bege mig till syster Jessica och hälsa på en stund, hon har ju fyllt år :) Kanske ska dra mig dit ganska snart, dom är väl säkert uppe redan nu och jag har ju inget bättre för mig eftersom jag är en nörd som vaknar alldeles för tidigt ...

Nu sitter jag nyvaken med täcket lindat runt mig och försöker hitta energi till att klä på mig och kila till ica. Syster Jasmine kommer idag och vi ska äta tacos som jag måste inhandla. Man blir ju inte sugen att gå utanför dörren ens i det här jävla skitvädret :(


systeryster :)

I morgon kommer Jasmine (min syster) hit med sin pojkvän och hälsar på. Egentligen skulle lillasyster Bina och lillebror Kim också följa med, men det kom annat i vägen... Måste städa lite nu, och jag älskar att städa till den här låten! Man får så jävla mycket energi. Så höj volymen och skaka på rumpan ;)

..är det svårt att finna, men jag vet en, som jag lärde känna på högstadiet. Sara, min gamla Svenska & Engelska-lärare hörde av sig till mig och ville ge mig lite böcker hon rensat ut ur bokhyllan. Hur snällt är inte det? :) Jag fick kakor och the också, för det hör till läsning sa hon ;)



Så roligt att se henne efter alla år, så roligt så jag blev nästan stum. Visste inte vad jag skulle säga eller hur jag skulle bete mig. Fast så är jag ofta i sociala situationer, har ju alltid haft svårt med sånt. Anyway... Verkligen jätteroligt att träffa henne, och perfekt att få lite nya böcker alldeles lagom till höstlovet :) Nu vet jag vad jag ska roa mig med ikväll!

Gud, jag hade helt förträngt att vi har höstlov nu. Tänkte börja med mat och sen göra kväller för att vara pigg till skolan i morgonbitt, men så slog det mig att vi för sjutton har haft halloweenavlsutning idag. Hah, jag bloggade om det för typ en halvtimme sen? Wellwell! Då behöver jag inte försöka tvinga mig till att sova ikväll - skönt!

Någon som kan rekomendera en bra film att se på bio? Vi fick ju nämligen en varsin biobiljett på avlsutningen idag, så det kanske blir bio med bejbi i helgen om han har lust. Vad ska man se?



Sa jag förresten att Zanna och jag vann pris för bästa utklädnad? :) En varsin påse Swedish fish fick vi! Den andra godispåsen fick vi på spökvandringen, och jag kan tala om att jag höll på att kissa ner mig flera gånger. Det värsta som finns är ju att stå i mörker och köra ner händerna i okända saker när man inte ser ett skvatt och inte har en aning om vad det är :s Hahahaha! Det roliga var ju att det bara var tjejerna som skrek - killarna tyckte det var störtlöjligt.

Vinnaren skulle egentligen dras igår, men jag hade inte tid då. Ber om ursäkt för det.

Klicka på bilden för att komma till Moas Blogg :)



"Moa Hansson heter jag. En artonårig hårdrockstjej som just nu är bosatt i Östersund med sin sambo Emil. Jag går första året på John Bauer med inriktning Media. Mina intressen är att fotografera, skriva, film, musik, tatueringar och konserter. I denna blogg kommer jag skriva om mina tankar, drömmar, visioner och åsikter. Och mer därtill. Allt som gör moa till moa. Mycket nöje! "

Idag har vi verkligen fått vara barn i skolan - fyfan va skoj! :D



Vi fick bajskorvar med möglig pasta och blod till lunch, så fick vi muffins med ögon till efterrätt :)





Jag och Zanna ;)


Susanne, våran kökschef :)


Veronicas häftiga ansiktsmålning :)


Katja var en söt liten katt ^^,


Tiffy blåslagen ;)


Mitt älskade troll Zanna <3


<3

Älsklingen är beställd nu - redan kär ;)

Jag har bara väntat i 3 år på en spontan handling från karln, idag kom den :) Fina va?

Ser ni min nya design? Om inte så tryck f5 !

Designen är inte särskilt personlig, och jag är inte ensam om den heller eftersom jag laddade ner den från en sida med Gratis Bloggdesigner. Men det är iallafall nåt nytt jag kan ha tillfälligt :) Vill du också ha en ny design med några enkla klick? Klicka isåfall HÄR

Sitter i skolan och tänkte göra det en halvtimme till innan vi slutar. Jag har inte fått nåt gjort idag heller, fattar inte vart energin tog vägen? Mina tjejer och jag var till macken på lunchrasten och köpte korsordstidningar som vi kladdat i. Mycket mer än det och kedjerökt har vi inte hunnit med...




Zanna

God morgon! Förhoppningsvis är det morgon när det här inlägget syns. Ja, jag måste väl testa som alla andra om det här med tidsinställda inlägg fungerar :) Just nu är klockan strax före 10 på måndagkväll men om allt gå enligt planerna så ska detta inlägg publiceras runt kl 10 på morgonen i morgon (Tisdag)

Jag har lagt en massa bud på böcker på tradera nu i alla fall och alldeles nyss vann jag dessa två som jag ser fram emot att få läsa:


"Snälla mamma sluta dricka"

&


"De bortglömda barnen"

Just nu, det här inlägget - är mitt tusonde. heter det tusonde? tusende ? Skit samma, jag har skrivit 1000 inlägg sen jag började blogga. Tänkte bara att det var värt att nämnas. Nu måste jag rulla vidare till sängen!

Slänger in ett litet inlägg nu innan läggdags. Nyss testade jag funktionen "tidsinställt inlägg", och vi får se om det publiceras som tänkt kl 10:00 i morgonbitti. Förhoppningsvis befinner jag mig i skolan då, om jag inte får samma ångestattack som jag fick i morse.

Justja vi har ju kort vecka den här veckan också eftersom vi får höstlov tors-fre, och onsdagen ska är det halloweenavslutning = kort dag bestående av maskerad, god mat och förhoppningsvis godisregn som vi kom med förslag på. Det kanske låter lite knasigt eftersom vi alla är vuxna på språngbrädan, men jag är då fan inte vuxen i huvve när det gäller sånna saker och planerar inte bli det på den närmsta tiden heller, så jag ser fram emot att få spöka ut mig lite och vara barn igen :)

Ibland kan jag känna att jag var tvungen att bli "stor" för tidigt. En del av mig vill fortfarande vara den lilla flickan vars största problem var när barbiedockan tappade benet ...

... en ny dator! Senaste halvtimmen har min gamla skrothög startat om sig av sig själv 4 gånger. Det är lite sådär lagom irriterande faktiskt. Hittade också detta när jag började kolla upp söknignar och virusprogram på datorn:




Jag är verkligen ingen dataexpert, men om datorn säger att det finns 583 fel - då kan det inte vara något positivt va? :s

Nu när jag skulle ställa in boken Trasig i min bokhylla upptäckte jag att av någon anledning äger jag inte särskilt många böcker. Det är konstigt med tanke på hur mycket jag läst i mitt liv. Ännu konstigare att jag verkligen inte har varit någon som lånat böcker från biblioteket i mina dagar. Det går inte riktigt ihop - men jag antar att det finns någon vettig förklaring. Kände iallafall för lite nya böcker så just nu kikar jag runt lite på tradera. Tycker tradera är bäst eftersom man får böcker billigt där. En nackdel är väl att utbudet kanske inte är det största, men jag har hittat lite jag tycker verkar intressant:

...vem håller med mig om att de är helt onödiga och totalt omöjliga att få till varenda jävla dag?

Jag hade en liten svacka i morse när jag vaknade. En såndär när man känner att precis allt är värdelöst, och man inte vill kliva upp ur sängen ens en gång. Så jag hade tänkt stanna hemma från skolan, men när klockan började närma sig lunch insåg jag hur jävla trökigt det är att gå hemma när kompisarna finns i skolan.

Tur att jag tog mig i kragen, ringde Tiffy som befann sig på skolan och frågade om hon hade lust att luncha med mig på Amorinen. Vi lunchade där och pratade, sen traskade vi till skolan för några timmar plugg. Dock satt jag hela tiden som fastklistrad i boken "Trasig" som jag började på igår och avslutade idag. Fruktansvärt hemsk bok måste jag säga. Jag har läst många självbiografier om alla möjliga hemskheter barn har utsatts för men den här boken var helt klart den mest ingående och råaste boken av dem alla! Man blir ju så jävla förbannad på att sån händer varje dag, varje sekund, och hur sjutton har folk hjärta att skada barn så fruktansvärt ??! USCH!



P.s, den här minidatorn vill jag ha! 2590 kr - inte så jävla farligt ändå. Perfekt till skolarbete och släpa med sig överallt :) Det kan hända att det blir den i veckan faktiskt. Måste fundera på saken...

---

UPPDATERING! Jag rekomenderar verkligen boken Trasig, men varnar också för den. Hittade lite olika auktioner på tradera där boken finns, ligger endast på 3 kr + 20 kr frakt, och den andra ligger på 11 kr + 12 kr frakt. Den ena går ut redan i morgon så skynda er. Här hittar ni auktionerna
---> TRASIG <--- ---> TRASIG <---